Då och då tar man upp fall då föräldrar försvinner med sina barn. Nu finns det ett fall med en australiensisk man vars barn rövats bort av svensk mamma under semestern. Jag vet hur det är. Man kan inte se vårdnaden som en juridisk fråga - det är en fråga om livet, om ansvar för sina barn, om uppfostran, om modersmål, om kultur. Varför ska bara jurister och advokater bestämma vad som är barnens bästa? Var finns pedagogerna, språkforkare och psykologerna? Varför inte vända på det hela: att jurister får ge ett utlåtande men en psykolog ska lösa själva frågan?
Och jag vet hur partiska domstolar kan vara när de dömer i det ena landet. Utlänningen har aldrig en chans. Det har jag fått bekräftad även från ambassaderna som har högar av fall.
Så mitt råd är:
1) Håll er borta från juridiken och domstolar om inga brott begåtts - juridiken kan inte ta hänsyn till allt som finns i livet - och juridiken är ute efter att utesluta den ena föräldern och ge rätt för den andre (advokater får betalt för att VINNA ETT FALL och inte för att kompromissa)
2) Skapa EU-domstolar för vårdnadstvister för domstolar är alltid partiska kulturellt och etniskt, medvetet eller omedvetet. Vi behöver en domstol i tredje land eller under EU-regi.
3) Fixa system där barn kan bo flera månader hos den ena och sedan hos den andra föräldern - då blir man inte "fast" med sitt ex i samma stad och kan ta ett jobb längre bort
4) Inse att det krävs samma planering som med vilka andra projekt som helst - sitt gärna redan i januari med exet och alla nya partners och gå igenom kalendern med alla ledigheter, studiedagar osv. Planera finansieringen och överlämningar till punkt och pricka = det blir mindre bråk sedan
